ETT LIV SOM FUNGERAR TROTS MOTSTÅND OCH VÄGRAN. EN SAKNAD SÅ STOR OCH MÖRK. EN DRÖM OCH VIDARE ÖNSKAN.

Man kan aldrig föreställa sig hur livet ska komma att kännas efter att en del av din själ längre inte är närvarande. Jag saknar henne. Och jag är rädd att jag ska glömma hur det kändes, när hon faktiskt fanns kvar här. Än kan jag fantisera, sluta mina ögon för att känna hennes närvaro. Men mitt minne är inte alls vad jag önskar, jag minns knappt hennes skall. Hennes vackra ögon eller hennes kloka uttryck som fick mitt hjärta att smälta. Det gör mig livrädd att jag inte längre ska känna av henne. Eller tycka mig se henne svansa förbi min skugga. Livrädd. En annan sak som tränger sig på är vardagen och de dagar jag tycks leva i en dimma, allt och inget varken känns eller märks. Eller som den saken att jag glömde hennes födelsedag. Hon hade fyllt 13 år och där for jag runt i min dimma. Utan en enda tanke på det faktum att det var hennes dag. Idiot vill jag skrika åt mig själv. Hata mig själv. Visst det är en dag som alla andra och kanske inte kräver sån uppmärksamhet som man kan tycka. Men det är en viktig dag. För mig. En dag jag vill uppmärksamma, och så gjorde jag det endå inte. Jag var upptagen i min vardag och just därför bröt jag ihop dagen efter. Som sagt, det är svårt att släppa taget om någon man aldrig någonsin vill leva utan. Allt jag vill är att ha henne tillbaka. Känna hennes närhet igen. Att kunna leva utan en konstant känsla av att vara halv, ensam och utanför.
 
En vän så trofast och nära
En vän som är mer än en vän
En annan själ som växer sig fast i din
En själ som finns så nära intill
Älskling, ty ingen har kännt mig som du
Ingen har fått ta del av mig i fullaste grad
Platsen du i mitt hjärta fyllde, än nu tom
den saknar dig. den är omöjlig att fylla
Ty ingen har eller kan någonsin få
det tomrum som finns kvar,
För där lever bara vår storslagna kärlek.  
Där finns det fortfarande ett du och jag.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0